Riksföreningen för Sjuksköterskor inom Trauma bildades för att bidra till utveckling inom traumaomhändertagandet längs hela vårdkedjan; prehospitalt, på akutmottagningen, röntgen, anestesi, operation, intensivvård och rehabilitering
TrSS Traumautbildning för Sjuksköterskor i Sverige
I Sverige dör varje år omkring 5 000 personer till följd av yttre våld, vilket gör trauma till den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Samtidigt drabbar trauma människor i alla åldrar, och de som överlever kan få livslånga konsekvenser.
RST (Riksföreningen för Sjuksköterskor inom Trauma) bildades 1996 med syfte att stärka kompetensen inom svensk traumavård. Svenskt traumaomhändertagande har därefter utvecklats avsevärt, inte minst genom RST:s traumautbildningar och LÖF:s satsning Säker Traumavård.
Syftet med utbildningen är att fördjupa sjuksköterskans kunskaper kring trauma och omhändertagande av traumapatienter, inklusive den Standardiserade Operativa Procedur (SOP) som traumaomhändertagandeprocessen utgör, längs hela vårdkedjan.
TrSS utgår från systematiken i ATLS men med svenska rutiner, riktlinjer och arbetssätt samt ett tydligt omvårdnadsperspektiv. RST står bakom och är kursgivare för utbildningen.
Bakgrund
Sedan 1996 har traumaomhändertagandet i Sverige byggt på en systematisk ordning enligt ATLS
(Advanced Trauma Life Support) som ägs av ACS-COT (American College of Surgeons Committee on Trauma). Ett standardiserat och systematiskt traumaomhändertagande har visat sig vara en mycket framgångsrik väg för att öka patientsäkerhet och utfall för svårt skadade personer. Idag används samma SOP (Standardiserade Operativa Procedur) inom samtliga s.k. konceptutbildningar i Sverige.
RST har under många år bedrivit traumautbildningar enligt ett amerikanskt koncept.
Aktuellt
RST har nu beslutat att avsluta samarbetet med den amerikanska utbildningsorganisationen.
Akutsjukvården i Sverige behöver således ett alternativ och vi i RST är övertygade om att nationella utbildningar för sjuksköterskor som baseras på svenska rutiner, riktlinjer och procedurer är vad som krävs för att utveckla omhändertagande av traumapatienter i alla åldrar. För att möta detta behov utvecklades TrSS.
Kursledare och instruktörer från RST kommer att fortsätta sina uppdrag med detta nya utbildningsalternativ.
Utbildningarna riktas till sjuksköterskor och andra yrkeskategorier är välkomna som auditörer.
Kursanmälan till TrSS
Kursdatum är inplanerade under vårterminen och möjlighet till anmälan finns på denna hemsida.
Akut omhändertagande av akut sjuka barn
Utbildningen kring omhändertagandet av akut sjuka barn (som ännu inte har ett fastställt arbetsnamn) är under bearbetning, med den skillnaden att tidsplanen sträcker sig något längre. Planen är att kunna starta upp dessa utbildningar med början av hösten 2026.
Har du/ni några frågor, är du välkommen att ringa eller mejla oss genom Agneta Brandt
Det är dags för ett årsmöte avseende vår verksamhet 2023. Du är varmt välkommen att delta via Teams och behöver då anmäla dig på hemsidan för en ”kurs” som heter ÅRSMÖTE.
När vi närmar oss dagen kommer alla som anmält sig att få en länk till mötet.
Inom kort kommer verksamhetsberättelsen att kunna laddas ner från hemsidan.
Come and join international emergency nurses, paramedics and trauma healthcare professionals at the fourth conference in this popular series to share the latest research, knowledge, ideas, innovations and current developments within nursing and healthcare in both the developed and developing world.
Abstracts are invited by 20 May 2022 for talks, mini oral presentations with posters and stand-alone posters on the following topics:
Klas Karlgren1,2,3* , Anders Dahlström1,4, Anderz Birkestam5, Annelie Drevstam Norling5, Gustav Forss ,Andersson Franko6, Simon Cooper7, Thomas Leijon8 and Charlotta Paulsson8
Abstract
Background: The Team Emergency Assessment Measure (TEAM) questionnaire is designed for rating the nontechnical performance of emergency medical teams during emergencies, e.g., resuscitation or trauma management.Originally developed in Australia it has today been translated and validated into eleven languages, but a Swedish version is lacking. The aim was therefore to cross-culturally translate and evaluate the reliability and validity of the TEAMquestionnaire in a Swedish health care setting. Methods: The instrument was forward and backward translated and adapted into a Swedish context according
to established guidelines for cross-cultural adaptation of survey-based measures. The translated version was tested
through 78 pairwise assessments of 39 high-priority codes at the emergency departments of two major hospitals. The
raters observed the teams at work in real time and flled in the questionnaires immediately afterwards independently
of each other. Psychometric properties of the instrument were evaluated. Results: The original instrument was translated by pairs of translators independently of each other and reviewed by
an expert committee of researchers, nurses and physicians from diferent specialties, a linguist and one of the original
developers of the tool. A few adaptations were needed for the Swedish context. A principal component factor analysis confrmed a single ‘teamwork’ construct in line with the original instrument. The Swedish version showed excellentreliability with a Cronbach’s alpha of 0.955 and a mean inter-item correlation of 0.691. The mean item-scale correlation of 0.82 indicated high internal consistency reliability. Inter-rater reliability was measured by intraclass correlationand was 0.74 for the global score indicating good reliability. Individual items ranged between 0.52 and 0.88. No foor efects but ceiling efects were noted. Finally, teams displaying clear closed-loop communication had higher TEAM scores than teams with less clear communication. Conclusions: Real time observations of authentic, high priority cases at two emergency departments show that the
Swedish version of the TEAM instrument has good psychometric properties for evaluating team performance. The
TEAM instrument is thus a welcome tool for assessing non-technical skills of emergency medical teams.
