|
För att öka intresset för forskning inom traumaområdet försöker vi, som ni säkert vet, att presentera lite nya intressanta studier. Denna gång tar vi upp två artiklar, Early use of vasopressors after injury och Needle thoracostomy in the treatment of a tension pneumothorax in trauma patients från Journal of trauma. Det är korta sammanfattningar av artiklarna och bör ses som aptitretare.
Early use of vasopressors after injury: Caution before constriction
Jason L. Sperry MD et. al.
På sista tiden har det kommit studier som visat på negativa effekter av massiv vätske rescusitering med kristalloider till traumapatienter. Denna forskning har lett till ett förnyat intresse för att använda sig av vasopressor-läkemedel i behandlingen av traumapatienter. Denna artikels syfte var att ta reda på hur tidigt vasopressorstöd kontra tidig aggressiv behandling med kristalloider påverkade mortaliteten hos svårt skadade patienter.
Studien som var prospektiv tittade på patienter som utsatts för trubbigt trauma med samtidig blödningschock. Man jämförde risken för mortalitet vid 12h resp. 24h vid behandling med kristalloider kontra tidigt vasopressor stöd efter trauma.
Man fann att patienter som erhållit tidigt vasopressor stöd hade en oberoende associerad risk för mortalitet på över 80% inom 12h och dubbelt så hög mortalitet vid 24h. Aggressiv behandling med kristalloider gav en 40%-ig reduktion i mortalitet.
Författarna drar slutsatsen att tidigt användande av vasopressorer som hemodynamisk stöd är förenat med en sämre utgång efter trauma. Vasopressorer skall användas med försiktighet och inte ersätta aggressiv vätskebehandling med kristalloider vid trubbigt trauma.
Needle thoracostomy in the treatment of a tension pneumothorax in trauma patients: What size needle?
Imme Zengerink et.al.
En övertryckspneumothorax kräver snabb behandling med utrymning av den luft som samlats innan för pleura. För att åstadkomma detta lär man ut att sticka med nål i andra intercostalrummet midclavikulärt. I tidigare studier har man funnit att denna metod har misslyckats i upp till 40% av fallen. I en del av dessa fall har man uppgett att längden på nålen varit anledningen till misslyckandet. Författarna till denna artikel har studerat närmre vilken nål som behövs för att lösa denna akuta situation.
Syftet med denna studie var att ta reda på hur tjock bröstkorgsväggen är vid 2:a intecostalrummet mid clavikulärt, samt att utvärdera vilken längd som behövs på nålen för att åstadkomma en lyckad dekompression. Man tittade på alla traumapatienter som haft över ISS>12 och som genomgått CT undersökning mellan åren 2001-2004. 774 patienter inkluderades.
Medeltjockleken på bröstkorgsväggen vid 2:a intercostalrummet midclavikulärt var 3,5cm på vä-sida resp. 3,51cm på hö-sida. Kvinnor hade signifikant tjockare bröstkorgsvägg. 9,9-19,3% av
männen resp. 24,1-35,4% av kvinnorna hade bröstkorgsvägg som var tjockare än 4,5cm.
Författarna menar att det är individuellt vilken längd på nålen som behövs för att nå ett lyckat resultat vid nålthoracoscentes. I många fall behöver nålen vara minst 4,5cm for att penetrera bröstkorgsväggen och dekomprimera en övertryckspneumothorax.
Dessa artiklar är hämtade från:
Journal of Trauma, injury,infection, and critical care
2008;64:22-29 samt 111-114
För att öka kunskapen inom trauma tar vi på trauma.se tacksamt emot förslag på intressanta artiklar eller utvecklingsarbeten som vi kan förmedla till alla traumaintresserade läsare. Maila era tips/förslag till johan.svensson@lthalland.se
Johan Svensson, RST
|
Så var det 2010!