|
Traumaträning vid Centrum för Medicinsk Simulering på UMAS

På Universitetssjukhuset i Malmö tränas traumateam i kommunikation och samarbete i sjukhusets simulatorcentrum sedan flera år. Målet är att all personal som kallas på traumalarm ska ges möjlighet att träna tillsammans.
Förebilden för denna typ av träning kommer från flyget, kärnkrafts- och annan säkerhetskrävande industri. Konceptet för säkert och effektivt teamarbete i kritiska situationer heter CRM, crew resource management.
Så tränas teamen Träningen vid Centrum för Medicinsk Simulering i Malmö går till så, att traumateam, bestående av alla de personer/funktioner som kallas på ett larm, samlas för en gemensam kursdag. Den pedagogiska modellen följer teorier om upplevelsebaserat lärande (experiential learning) enligt David Kolb. I denna modell varvas aktivitet med gemensam reflektion och analys över vad som skett. I kursen möter teamet tre olika ”patienter” (traumafall), i form av patientsimulatorn Simon. Mellan varje fall har teamet ett reflekterande samtal, en debriefing, tillsammans med en övningsledare. Dagen innehåller också en föreläsning om CRM, se nedan. Under dagen fokusera teamet med övningsledarens hjälp på kommunikation, ledarskap och följarskap, tydlighet i roller, vikten av helhetssyn och att tänka framåt, hur man utnyttjar befintliga resurser – kort sagt de väsentliga elementen i CRM.
Tips, vad är viktigt? • I de här kurserna är det hela teamet som ska tränas. (I ATLS och TNCC-kurser tränas ju endast en enda profession för sig.) Att träna ett team utan att alla nyckelfunktioner deltar, inkl. läkare, är inte pedagogiskt försvarbart. Det betyder att vi ställer in en kurs om inte teamet är komplett.
• Vi betraktar de reflekterande samtalen, debriefingarna, som lika viktiga som själva scenarieträningen. Det är i dessa samtal som deltagarna enskilt och tillsammans funderar över sitt eget och teamets agerande, och reflekterar över vad det var som gjorde arbete bra eller mindre bra och hur det kan förbättras.
• Träningen med patientsimulatorn filmas och filmerna används som hjälp i debriefingen.
• Övningsledaren har en viktig roll. Det är ingen traditionell lärarroll utan mer av underlättande karaktär. Denne finns med i och kontrollerar scenariet, gör anteckningar inför debriefing och kan fylla i upplysningar om patienten. Under debriefingen leder övningsledaren samtalet, lyfter fram iakttagelser från scenariet och hjälper gruppen framåt i analysen av arbetet. Det är viktigt att övningsledaren har en tillbakadragen roll, det är teamet som ska ”göra jobbet”.
• Kursledning och övnignsledaren måste skapa ett förtroendefullt klimat. Så länge man inte explicit ska examinera något moment är träningen är ett tillfälle till gemensamt lärande och utveckling av den egna yrkesrollen. Teamet bör uppmanas till öppenhet i samtalen, men också att inte dela det man pratat om med andra som inte deltagit (dvs. undvika kafferumsskvaller om ”Lisas” och ”Kalles” agerande).
• Hög grad av realism är inte ett självändamål. Alla moment ska dock ske i realtid, dvs ta lika lång tid som i verkligheten. Om ”patienten” kan få en röst är det av stor betydelse.
Centrum för Medicinsk Simulering kan göra skräddarsydda kurser för verksamheter som vill starta teamträning enligt CRM. Kontakta Cecilia Holm, Centrum för Medicinsk Simulering, Universitetssjukhuset MAS, 040-333787 eller cecilia.holm@skane.se
* Bild: Förberedelse för simulatorträning
Vi på RST tackar Cecilia Holm och hennes kollegor för att vi fått ta del av deras erfarenheter och verksamhet och önskar dem lycka till i sin strävan att förbättra omhändertagandet av traumapatienten.
Johan Svensson, RST
|