|
 Fanny Airosa är sjuksköterska med Magisterexamen inom området Smärta-Omvårdnad–Behandling vid Röda Korsets Högskola. Fanny arbetar på enheten ”Centrum för Integrativ medicin” vid Akutvårdsavdelningen på karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Centret som är ett projekt har funnits sedan 2004 och under denna tid så har det bedrivits forskning om mjuk massage på patienter och personal. Kontakten med Fanny knöts under Sjuksköterskedagarna Lust&kunskap och är ett bevis på hur viktigt det är med forum där sjuksköterskor med olika inriktningar kan mötas och knyta kontakter. Fanny beskriver nedan om hur hennes arbete ser ut och hur det bland annat kan tillämpas i mötet med patienten som utsatts för trauma.
Massage och trauma
Bakgrund
Under hösten 2003 deltog personalen på akutvårdsavdelningen i två utvecklingsdagar, där en del av arbetet som företogs, var genomgång av arbetsmiljön. De allra flesta i personalen upplevde arbetet på avdelningen mycket stressat och önskade någon form av hjälp för stresshantering. Att arbeta på en akutvårdsavdelning ställer stora krav på personalen, vad det gäller kunskap, flexibilitet samt förmågan att prioritera. På senare år så har det skett en markant ökad vårdtyngd på avdelningen då de patienter som läggs in är svårt sjuka. Till detta kommer även en ökad mängd äldre som ofta är multisjuka.
När det gäller patienter på avdelningen, så upplever även dessa en stor stress. Att bli akut sjuk är inte något som man är förberedd på, ofta börjar förloppet med en stark smärta som man inte vet ursprunget till, detta skapar en stress och stark oro. När man lagts in på avdelningen genomförs ett antal undersökningar och provtagningar ofta dygnet runt. Patienter som man delar sal med, byts ofta ut, och det kan vara svårt att komma till ro. Utifrån detta perspektiv så startade Centrum för Integrativ medicin.
Integrativ medicin
Integrativ medicin är ett uttryck som främst kommit att används i Usa och England. Det är ett uttryck för en önskan att sammanföra det som benämns alternativ eller komplementärmedicin (KAM) in i skolmedicinens värld. Där fokus främst ligger på hälsa och helande snarare än sjukdom och behandling. Alternativmedicinen är på stark frammarsch, och ett flertal undersökningar visar på att ett stort antal av befolkningen använder alternativ och komplementärmedicin. I USA och Israel har en studie genomförts som visar på att sextio procent av läkarna någon gång rekommenderat KAM terapi till sina patienter minst en gång under det senaste året. En annan studie i USA visar att KAM terapier ökat kraftigt under 1990 talet. Ett vanligt antagande om varför människor söker sig till komplementär och alternativmedicin är att många är missnöjda med skolmedicinen. En amerikansk enkätundersökning visade på matt det inte är missnöje med den konventionella vården utan snarare att människor använder KAM terapier som komplement till vanlig skolmedicin (Ramel 2002). I Sverige så gav Landstingsförbundet år 2003 fil. Dr. Eklöf uppdraget att belysa forskning, utveckling och utbildning inom området Integrativ medicin. Det framkom i undersökningen att vid ett flertal vårdinrättningar i Sverige så praktiseras idag olika former av komplementärmedicinska behandlingar. Där kombinationen konventionell samt komplementära metoder används för att se tillkroppsliga, psykologiska och själsliga/andliga aspekter av människan. Efterfrågan hos befolkningen för integrativ medicin ökar, vilket ställer högre krav för att få fram forskning inom detta område. En undersökning genomfördes år 2002 i Stockholm där 1001 vuxna stockholmare telefonintervjuades erfarenheter och inställning till olika former av vård och komplementär/alternativa behandlingsformer. Det framkom att 49 procent av stockholmarna besökt någon form av KAM terapi. Främst massage, naturläkemedel, kiropraktik, akupunktur samt naprapati var vanligast. Detta visar på en fördubbling sedan 1980 talet (Eklöf, Kullberg 2003).
I vårt mer individualistiska samhälle så söker människan en behandlingsmetod som motsvarar dennes förväntning, och i och med framväxten av komplementära behandlingar så blir utvecklingen en utmaning för den offentliga vården. Och om man ser till att varje människa är unik och bär på sin egen livshistoria, så blir förståelsen för att olika behandlingsmetoder tydligare (Kallenberg och Larsson 2004).
Våren 2004 så genomfördes tillsammans med avdelningens vårdutvecklare studiebesök på några sjukhus som använder sig av komplementärmedicin i New York, USA. Vi besökte Beth Israel Hospital, Columbian Presbyterian och Sloan Kettering Cancer Center, alla dessa erbjuder patienterna olika former av komplementära behandlingsmetoder. Till stor glädje för patienterna!! Här i Sverige är vi tyvärr lite efter, Norge vårt kära grannland har kommit mycket längre, och erbjuder patienterna många olika former av komplementära behandlingsmetoder på sina sjukhus.
Behandligsmetod
Terapeutisk beröringsmassage är en mjuk massage och en individuell behandling där olika tekniker används som redskap. Eftersom jag har utbildning i Svensk Klassisk massage, taktil massage, den kinesiska Tuina massagen, samt Healing Touch så innebär det konkret att jag ”lyssnar” in patientens kropp och arbetar utifrån de spänningar som finns.
Den teoretiska grunden för den beröringsmassage som bedrivs på AVA, är den som lärs ut på utbildningen Smärta-Omvårdnad- Behandling vid Röda Korsets Högskola i Stockholm. Grunden till den kursen kommer ifrån den Taktila massage som Siv Ardeby har arbetat fram. Siv Ardeby har sedan 60-talet arbetat som barnsjuksköterska och distriktssjuksköterska, och bedriver nu en skola för utbildning i Taktilmassage, vilken går under benämningen Taktipro. Beröringsmassage är en metod där massagen består av mjuka, upprepade strykningar av huden. Den går inte på djupet som den klassiska massagen gör, utan handlar om endast moderat beröring som aktiverar vårt taktila sinne med hjälp av beröringsreceptorer. Erfarenhet visar att beröringsmassage skapar en bekräftelse av patienten, förbättrar kommunikationen samt ger smärtlindring och avslappning (Ardeby, 1999)
Beröring 
Huden är kroppens största organ och redan i sjätte fosterveckan är huden utvecklad. Huden är viktig för vår känsla av närhet och utveckling. Vårt behov av beröring har vi med oss sedan födseln, och ger oss en känsla av välbehag vid kärleksfull beröring. Att bli berörd är viktigt för vår utveckling, även den fysiska tillväxten ökar vid beröring. Vi har som mest beröringsceller i händer och fötter. Vid beröring och lätt massage höjs halten av hormonet oxytocin i blodet. Oxytocin är ett hormon som först uppmärksammades i samband med förlossning och amning men som har under senare tid visat sig vara en viktig substans i kroppen hos både män och kvinnor som sänker blodtrycket, minskar halten av stresshormoner, samt ökar smärttoleransen. Forskning visats att den mjuka massagen ger en parasympatikusaktivitet vilket i sin tur leder till bland annat följande: minskar frekvensen och kontraktionskraften i hjärtat, kontraherar bronkerna i lungorna, ökar peristaltiken i övre delen av mag- och tarm kanalen samt ökar sekretionen i matsmältningskörtlar (Uvnäs Moberg, 2000)
Oxytocin
Oxytocin är ett hormon samt signalsubstans som först uppmärksammades i samband med förlossning och amning men som har under senare tid visat sig vara en viktig substans i kroppen som sänker blodtrycket, minskar halten av stresshormoner, samt ökar smärttoleransen. Oxytocin har funnits hos alla djurarter mer eller mindre sedan tidernas ursprung. Oxytocin frisätts från beröring av huden, men även ifrån livmodern och mag-tarm kanalen. Oxytocinfrisättning kan även påverkas av nerver från luktorganet (Uvnäs Moberg, 2000). För att starta oxytocinsystemet tar det cirka femton minuter och för att maximera dosen oxytocin behövs det cirka 40 minuters behandling. För att erhålla bästa möjliga effekt, så bör det inledningsvis ges fem täta behandlingar med mjukmassage, som därefter kan glesas ut till en gång i veckan ( Birkestad, 2003)
Effekter av Massage 
Massage ger avslappning, vilket i sin tur minskar smärtan hos patienten (Hulme, Waterman, Hillier (1999). I studien framkommer det att 22% av patienterna som erhöll massage upplevde att behandlingen hjälpt dem att slappna av. Detta är något som stöds i den studie som Culpepper Richards, Gibson, Overton-McCoy (2002) genomfört. Där visar 8 av 10 originalstudier att massage signifikant ger en ökad avslappning och minskad oro hos patienterna. En av artiklarna som ingår i studien visar på annat resultat. Där framkommer det att endast massage inte minskar oro, men att massage i kombination med aromaterapi signifikant sänker känslan av oro hos patienten. I studien av Taylor, Galper, Taylor, Rice, Andersen, Irvin, Wang, Harell. (2003) så framkommer ingen signifikant skillnad i nivån av oro mätt hos patienterna. I studien av Hattan, King, Griffiths (2002) däremot, ses signifikanta statistiska skillnader att massage ger ökat lugn. När det gällde vila, avslappning och spänning framkom ingen signifikant skillnad mellan grupperna i den studien, däremot antyddes en trend av minskad spänning, ökad vila och avslappning i massagegruppen. I studien av Hayes, Cox (1999) så framkom det att patienterna såg fram emot behandlingarna av massage. De uppgav att massagen hjälpte dem att slappna av och att behandlingarna var mer tillfredsställande än de behandlingar som normalt utfördes av sjuksköterskor och den övriga medicinska personalen. Hattan, et.al (2002) har i sin studie undersökt patientens positiva och negativa upplevelser av massagebehandling och om de kunde rekommendera behandlingen till andra i en liknande situation. Ingen av patienterna som besvarade enkäten hade någon negativ erfarenhet av massage behandlingen och skulle varmt rekommendera den. ”Extremt terapeutiskt”, ”mycket avslappnande och välgörande för hela kroppen, kan inte säga annat än att jag varmt rekommenderar”, ”självklart så rekommenderar jag massage som ett avslappnande alternativ” och ”mycket avslappnande” var några av kommentarerna.
Trauma 
Denna grupp ligger mig nog närmast om hjärtat! Här känner jag att jag gör mest nytta!! När patienten är i kris efter ett akut påkommet trauma så befinner sig inte kroppen och själen i samklang. Jag upplever att de flesta patienterna är dissocierade, utan att egentligen beröra dem så kan jag förnimma patientens kaos. Detta kan låta suspekt om man aldrig varit nära och tagit hand om en sådan patient. När jag föreläste vid ett tillfälle och nämnde just detta, så var det många som kom med frågor och bad mig utveckla känslan och undrade hur man kan lära sig detta. Jag svarade att jag tror att det är en träningssak, och att alla kan lära sig detta. Ungefär som när man kommer in i ett rum och kan förnimma stämningen som är just då, även om ingen säger någonting. En av deltagarna uppgav att hon förstod precis, och berättade att hon var narkossjuksköterska inom ambulanssjukvården, och hade vid några tillfällen just känt detta - att gränserna ”suddas” ut och utan ord så ”talar” man till varandra. Att själv släppa taget och nå den andre på ett subtilt plan.
Nedan följer några fallbeskrivningar, jag uppskattar att jag givit ca 3000 behandlingar under dessa fyra år som projektet pågått.
Fallbeskrivningar
38 årig man som oprovocerat blivit utsatt för misshandel av ett ungdomsgäng. Får skallbasfrakturer, men ingen pågående blödning. Brillenhematom. Känner sig spänd i hela kroppen. Vid första besöket som sker när patienten är inneliggande så kan han inte ligga på britsen utan sitter. Jag håller mina händer på hans axlar –känner splittringen och kaoset. Första behandlingen består egentligen bara av att ”hålla” i patienten och mjuk massage över axlar och skulderblad. De nästa tre behandlingarna blir ungefär lika. Patienten skriv därefter hem och kommer tillbaka på polikliniska besök. Sakta arbetar vi oss igenom rygg, nacke och så småningom även skalpen. Jag upplever patienten mer och mer ”hel” vart efter behandlingarna fortskrider. Efter tio behandlingar så kan patienten ligga på britsen ordentligt avslappnad under behandlingen. Han återgår till arbete efter 14 dagar.
Ung man 19 år oprovocerat misshandlad, sparkad i buken med tarmperforation som följd, blir opererad i buken. Samma känsla av ”splittring” hos patienten som hos ovanstående. Arbetar till att börja med hand och fotmassage för att sedan kunna ge ryggmassage i sidoläge. Slappnar av bra under behandlingen och går kraftigt ned i VAS, kan under vårdtiden snabbt minska sitt analgetikabruk. Säger själv att han känner sig trygg under behandlingen, och glad att få tid av personal! Patienten kommer tillbaka på några polikliniska besök, återgår därefter till att fortsätta göra sin militärtjänst.
Kris
Patienter söker ofta akutsjukvården på grund av akut tillkommen smärta, ibland läggs patienten in för observation och ett flertal undersökningar påbörjas. Miljön på akutvårdsavdelningen är ofta stressande för patienten, många ibland smärtsamma provtagningar genomförs. Ibland tar det tid för provtagningssvar att komma, vilket skapat ytterligare stress. Patienter som insjuknar akut hamnar i stress med hot om liv, hälsa och livskvalitet. Sjukvården har stora medicinska kunskaper för att diagnostisera och behandla sjukdomar, helt fokuserat på patologi, däremot är kunskapen om individens upplevelse av sin sjukdom och dennes coping strategier begränsad ( Langius, Björvell, 1996) Det är inte svårt att se den stress och oro som patienten som drabbar patienten vid akut insjuknande. För en del människor är hälsan det viktigaste i livet och har därigenom sitt egenvärde. Hälsa kan ses utifrån den rådande kulturen i det samhälle man lever i. I vår tids kraftfulla kroppsfixering så innebär inte bara sjukdom ett hot utan även normal åldersförändring innebär ett hot mot existensen ( Kallenberg, Larsson, 2006).
Cullberg (1994) beskriver i sin bok Kris och Utveckling att varje intagning på sjukhus eller institution innebär en påverkan på integriteten och autonomin av olika storlek. Vid inläggning så fråntas man sina egna kläder, och många ibland närgångna frågor ställs. Till allt detta ska man dela sal med olika patienter, uppleva olika lukter och störningar. De flesta klarar av denna nya situation, och för en del som är akut sjuka så kan det upplevas befriande att helt få överlämna sig i personalens vård. För de som upplever integritetskränkningen kraftigare kan vårdtillfället leda till ibland kraftiga aggressiva/depressiva reaktioner (a.a). Att se till helheten när man möter patienter i kris kan spara mycket onödigt lidande för patienten. Många patienter söker akut för något somatiskt besvär, där det sedan visar sig vid närmare genomgång att det handlar om någon form av kris.
Fallbeskrivning
Turkisk kvinna 39 år gammal söker akut för buksmärtor vid upprepade tillfällen. På akuten utreds patienten med ett otal olika undersökningar och prover utan att man kan finna något avvikande. Efter sjätte besöket på akuten skriver ansvarig läkare en remiss för massage till mig. Patienten kommer klädd helt i svart och sorgsen, får helkroppsmassage och uppskattar behandlingen mycket !! Vid varje behandlingstillfälle sker även samtal, även om detta är lite ”knackigt” relaterat till språksvårigheter. Det framkommer att patienten haft en intrauterin fosterdöd i nionde månaden, och sedan dess haft besvär av smärtor i buken!! Vi går igenom patiens smärtor, samt hur kroppen fungerar, hur helheten är viktig för att må bra, att kroppen och själen hör ihop vi talar om - smärtans väg, vid ett av besöken så tar sig avdelningens överläkare tid för att ha ett samtal med patienten. Efter tio behandlingar avslutar vi, patienten mår mycket bättre, och har fått samtals kontakt på öppen psykiatrin där hon bor. Vid vårt sista möte kommer hon gladare och iklädd en gul blus!! Vilken fantastisk framgång!
Att ha förmånen att arbeta med ett redskap för att hjälpa patienten till egen läkning är en fantastisk känsla! Jag känner mig ödmjuk för att få vara delaktig på varje patients ”resa” till helande.
Fanny Airosa
Centrum för integrativ medicin
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Referenser
Ardeby, S. (1997). Taktil massage i vård och omsorg. Sjukskötersketidningen, 4. 107-110
Birkestad G. www.beroring.se Åtkomst 30 juli 2003.
Cullberg J. (1994) Kris och utveckling. Stockholm; Naur & Kultur.
Culpepper Richards, K., Gibson, R, Overton-McCoy, A. (2000) Effects of massage in acute and critical care. AACN Clinical issues, Vol 11, no 1, 77-96.
Eklöf M., Kullberg A. (2003) Komplementärmedicin, forskning, utveckling, utbildning. En rapport på uppdrag av Landstingsförbundet. Linköping; Uni Tryck.
Hattan, J., King, L., Griffiths, P. (2002) The impact of foot massage and guided relaxation following cardiac surgery: a randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing, 37 (2) 199-207.
Hayes, J., Cox, C. (1999) Immediate effects of a five minute foot massage on patients in critical care. Intensive and Critical Care Nursing 15, 77-82.
Hulme, J., Waterman, H., Hillier, V.F. (1999) The effect of foot massage on patients´perception of care following laparoscopic sterilization as day case patients. Journal of Advanced Nursing, 30 (2), 460-468.
Kallenberg K., Larsson G. (2006) Människans hälsa livsåtskådning och personlighet. Stockholm; Bokförlaget Natur & Kultur.
Langius A., Björvell H. (1996) Den salutogena modellen och användning av KASAM-formuläret i omvårdnadsforskning – en metodredovisning. Vård i Norden 1,vol 16, 28-32.
Maxwell-Hudson C. (1989) IPC Stora Massagebok. Italy; Mondadori Editore.
Ramel B (2002) Alternativ medicin på frammarsch trots skolmedicinens stora framsteg. Läkartidningen. 40, vol 99, 3966-3967.
Statens beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU), (2002) Tillgängligt på http://www.sbu.se. Åtkomst 7 maj 2004.
Uvnäs Moberg, K. (2000) Lugn och beröring. Borås; Centraltryckeriet.
|
Gott nytt år!